Så läser ni Arbetsförmedlingens och SCB:s arbetsmarknadsstatistik

Varför två myndigheter kan visa olika arbetslöshet

SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) och Arbetsförmedlingens statistik svarar inte på samma fråga. AKU mäter arbetskraftsutbudet; Arbetsförmedlingen redovisar registeruppgifter om inskrivna arbetslösa och arbetssökande. I augusti 2026 var 505 000 personer arbetslösa enligt AKU, 8,5 procent, medan 349 398 personer var inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, 6,5 procent. Två nivåer samma månad är väntat när måtten skiljer sig – inte ett tecken på att någon siffra är fel.

Skillnaden framträder också när flera mått jämförs för samma period; se avsnittet om AKU, BAS och Arbetsförmedlingen. Praktiskt: hänvisar någon till "arbetslösheten" utan källa går det inte att veta vilken nivå som avses. Måttvalet är inte neutralt – Nordea har meddelat att man föredrar BAS framför AKU.

Arbetslösa augusti 2026: två mått

Vem räknas som arbetslös i AKU?

I AKU räknas en person som arbetslös om hen var utan arbete under en viss given vecka och antingen sökt arbete de senaste fyra veckorna eller avvaktar ett arbete som börjar inom tre månader. Dessutom ska personen kunna börja ett arbete direkt eller inom två veckor. Klassningen bygger på den tillfrågades svar om hen söker jobb och kan ta ett arbete – det kan räcka att exempelvis ha läst en jobbannons för att aktivt sökande ska vara uppfyllt. Undersökningen omfattar befolkningen 15–74 år.

Definitionen tar ingen hänsyn till vad personen gör i övrigt. Studier eller inskrivning hos Arbetsförmedlingen påverkar alltså inte hur arbetslösheten beräknas i AKU. Definitionerna kommer från ILO och används i flera länder, vilket ger internationellt jämförbara siffror för sysselsättning och arbetslöshet som inte hänger på hur väl olika institutioner, som arbetsförmedlingen, fungerar. Enligt dessa definitioner var 510 000 personer arbetslösa i Sverige under 2025, 8,8 procent av arbetskraften.

Ett högt AKU-tal betyder inte att alla arbetslösa söker heltidsjobb. Under 2025 ville 64 procent av de arbetslösa arbeta motsvarande heltid, det vill säga 35 timmar eller mer, medan en betydande andel ville arbeta färre timmar – många unga söker till exempel deltid eftersom de studerar. Arbetslöshetstalet säger ingenting om i vilken omfattning de arbetslösa vill arbeta. Ska ni beskriva hur mycket ledig arbetstid som finns måste ni komplettera med uppgifter om önskad arbetstid, inte bara arbetslöshetstalet.

Så räknas du som arbetslös i AKU

Vad visar Arbetsförmedlingens siffror?

Arbetsförmedlingens siffror bygger på myndighetens egna registeruppgifter om bland annat inskrivna arbetslösa och hur många som fått ett arbete. Statistiken redovisas i korthet per månad och omfattar även deltidsarbetslösa, timanställda och personer i program. Ett särskilt Excel-dokument visar antal arbetssökande, inskrivna arbetslösa, deltidsarbetslösa och timanställda per a-kassa. Ska ni följa en enskild grupp – till exempel deltidsarbetslösa – använd dessa registertabeller, inte AKU.

I augusti 2026 var 6,5 procent, totalt 349 398 personer, inskrivna som arbetslösa. Där ingår både de som kan ta ett arbete direkt och de som deltar i program. Motsvarande siffra föregående år var 371 356 personer, 7,0 procent. Samma månad anmälde sig 37 541 personer som arbetssökande (38 717 året före) och 32 564 personer fick ett arbete (32 635 året före). Statistiken visar alltså både en nivå och flöden in i och ut ur inskrivningen.

Bland ungdomar 18–24 år var 42 361 personer inskrivna som arbetslösa i augusti 2026, 7,8 procent, jämfört med 45 186 personer, 8,4 procent, samma månad föregående år. Av dessa anmälde sig 11 342 som arbetssökande (11 487 året före) och 4 537 fick ett arbete (4 235 året före). Eftersom Arbetsförmedlingen mäter inskrivna mellan 16 och 65 år fångar statistiken inte alla som enligt AKU räknas som arbetslösa – exempelvis personer som saknar och vill ha arbete men inte är inskrivna, till exempel den som får försörjningsstöd från kommunen eller är utförsäkrad.

Arbetsförmedlingen augusti 2026

AKU, BAS och Arbetsförmedlingen – tre olika bilder

SCB har förutom AKU även BAS, befolkningens arbetsmarknadsstatus. Till skillnad från AKU bygger BAS på data från andra myndigheter i stället för på intervjuer. SCB står alltså ensamt bakom två mått som kan ge olika nivåer för samma månad: i november 2025 var arbetslösheten 8,2 procent enligt AKU och 5,6 procent enligt BAS, medan Arbetsförmedlingen redovisade 6,7 procent. Blanda inte ihop måtten när ni refererar en siffra.

Att välja mellan måtten är ett ställningstagande, inte en formalitet. Riksbanken använder SCB:s statistik om arbetslösheten när styrräntan tas fram, och arbetslösheten vägs in i bedömningar som påverkar bland annat bostadslån. Arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver på samma sätt förhålla sig till en nivå inför avtalsrörelser. När ni citerar en siffra i en analys, ange därför alltid vilket av de tre måtten den kommer från och för vilken period.

Därför skiljer sig siffrorna åt

AKU är en urvalsundersökning med telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda personer mellan 15 och 74 år. Arbetsförmedlingen bygger i stället på register över inskrivna personer mellan 16 och 65 år. Tre skillnader förklarar mycket av glappet: olika dataunderlag (intervjusvar respektive register), olika åldersgränser (15–74 år respektive 16–65 år) och att Arbetsförmedlingens mått förutsätter att personen är inskriven. Ingen av omständigheterna gör det ena måttet felaktigt – de mäter helt enkelt olika populationer.

SCB:s statistik landar oftare på en högre nivå än Arbetsförmedlingens, särskilt under sommaren. Enligt AKU-definitionen räknas personer som studerar på heltid och söker extrajobb, till exempel gymnasieelever, som arbetslösa. Detsamma gäller den som vill ha arbete men får försörjningsstöd eller är utförsäkrad och därför inte syns hos Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen anger själva att skillnaden mot SCB:s statistik bland annat beror på att myndigheterna utgår från olika dataunderlag och definitioner. Vid jämförelser över tid bör ni hålla er inom ett och samma mått i stället för att växla mellan källor mellan åren.

Så tolkar ni nivåer, förändringar och säsong

Arbetslösheten varierar över året, och SCB publicerar därför både icke säsongrensade och säsongrensade och utjämnade tal. I augusti 2026 var arbetslöshetstalet 8,5 procent i icke säsongrensade data och 8,7 procent säsongrensat och utjämnat. Samma månad var arbetskraftstalet 77,5 procent icke säsongrensat och 76,2 procent säsongrensat och utjämnat, medan andelen sysselsatta av befolkningen var 70,9 respektive 69,6 procent. Säsongrensningen lyfter bort återkommande årsvariation; utjämningen dämpar tillfälliga svängningar. Jämför därför aldrig ett säsongrensat tal med ett icke säsongrensat utan att först bestämma vilken serie ni följer.

För förändringar är jämförelsen med samma period föregående år mest användbar. SCB redovisar nyckeltal med den jämförelsen: arbetslösheten 8,5 procent i augusti 2026, 0,1 procentenheter mot samma period föregående år, arbetskraftstalet 77,5 procent, 1,4 procentenheter, och andelen sysselsatta av befolkningen 70,9 procent, 1,2 procentenheter. Antalet sysselsatta var 5 423 000 personer icke säsongrensat, en ökning med 103 000 jämfört med augusti 2025, och antalet arbetade timmar var i genomsnitt 128,7 miljoner timmar per vecka. Arbetsförmedlingen gör på motsvarande sätt månadsvisa jämförelser med samma månad föregående år – augustis 6,5 procent inskrivna mot 7,0 procent året före.

Säsongrensat och icke säsongrensat, augusti 2026

Osäkerhet, urval och kvalitetsbrister

Eftersom AKU är en urvalsundersökning är varje publicerad siffra en skattning med tillhörande osäkerhet. Ju finare nedbrytning – till exempel en enskild åldersgrupp, ett län eller en utbildningskategori – desto större blir den statistiska osäkerheten, och små förändringar mellan två perioder kan ligga inom felmarginalen. Innan ni bygger ett påstående på en detaljerad AKU-siffra bör ni kontrollera om skattningen är markerad med osäkerhetstal.

SCB har dessutom flaggat för kvalitetsbrister i AKU när det gäller nedbrytningar på utbildningsnivå och utbildningsinriktning. Antalsskattningar inklusive tillhörande osäkerhetstal prickas i Excel- och statistikdatabastabeller från och med år 2012 och framåt. Orsaken är att AKU överskattar antalet personer med eftergymnasial utbildning och underskattar antalet med gymnasial utbildning. Kvalitetsbristerna är större för antalsskattningar än för andels- och förändringsskattningar. Ska ni beskriva arbetslösheten för olika utbildningsgrupper bör ni därför använda andels- eller förändringsmått, eller komplettera med registerbaserad statistik, i stället för att citera antal ur de prickade tabellerna.

Checklista innan ni citerar en siffra

Bestäm först vad ni vill veta. Gäller frågan hur många som enligt internationell definition saknar arbete och söker, använd AKU. Gäller den hur många som är inskrivna arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, inklusive deltidsarbetslösa, timanställda och programdeltagare, använd Arbetsförmedlingens registertabeller. Gäller den hur befolkningens arbetsmarknadsstatus ser ut utifrån registerdata från flera myndigheter, använd BAS. Skriv ut vilket av måtten ni använder.

Kontrollera därefter fyra uppgifter: vilken ålder måttet omfattar (AKU 15–74 år, Arbetsförmedlingen 16–65 år, ungdomssiffror hos SCB 15–24 år och hos Arbetsförmedlingen 18–24 år), vilken tidsperiod och referensmånad siffran gäller, om talet är säsongrensat och utjämnat eller inte, samt vilken källa och vilken tabell siffran hämtats från. Jämför till sist samma mått över tid och med samma period föregående år i stället för att lägga siffror från olika källor eller olika säsongrensning bredvid varandra. Lägg gärna till osäkerhetsintervallet när frågan gäller en grupp som är liten eller kraftigt nedbruten.

Checklista innan ni citerar en siffra